Vi alla kan göra skillnad!

 
För snart 3 veckor sedan så satte jag mig på ett plan upp till Arlanda för att möta upp en kvinna som tillsammans med mig skulle ta flyget vidare till München och därefter Bukarest.
Sedan ett år tillbaka så har jag vart aktiv i föreningen Hundhjälpen och sitter även med i styrelsen.
Hundhjälpen är en förening som arbetar aktivt för gatuhundarna/gatukatterna/hästar och åsnor nere i Rumänien.
Tillsammans med organisationen Save the dogs räddar man skadade djur från gatan, räddar djur från vanvård, steriliserar gatuhundar samt ger flera hundra djur varje år en chans att få komma till Sverige för att få leva ett liv fyllt med glädje och kärlek. Precis ett sådant liv som alla förtjänar.
Och för 3 veckor sedan så var det min tur att åka ner för att se hur dem arbetar, hälsa på i flera av hägnen och få chansen att ge mängder av kärlek till samtliga av alla hundratals hundar.
Det var en riktigt givande resa som gett mig mycket men som också stundvis var väldigt psykiskt jobbig men jag skulle göra om det tusen gånger om!
Två fyrbenta vänner fick chansen att följa med mig tillbaka till Sverige och lever nu lyckliga med sina egna familjer.
 
 
 
 
 
 

Nedräkningen fortsätter..

Så spänd av förväntan och glädjen bubblar inombords. Nedräkningen är nere på 2 dagar nu.
Allt börjar komma på sin plats hemma med vilket är så fruktansvärt skönt. Efter två månaders renovering så har vi nu äntligen ett sovrum igen. Woho!

Hi there

Mars har snart passerat. Det är sjukt vad veckorna flyger förbi. Men samtidigt känns dagarna så långa. 
Bjuder på lite bilder från veckorna som gått och låter dom tala för vad som hänt de senaste.



Och så försvann Februari

Tiden bara flyger iväg.
Februari är redan slut och vad har hänt sen sist?
Mina vardagar består av att jobba för fullt och sedan har jag lagt mycket av min lediga tid uppe hos hästarna. 
Ridit ut i skogen med min sambo, tränat kommunikation i paddocken och även en del dressyr. 
Vi går även och väntar svar ifrån en hunduppfödare som jag vart i kontakt med. Vilken dag som helst nu så kommer vi få veta om deras tik är med valpar eller inte. Så himla spännande! Och som jag längtar efter en fyrbent familjemedlem.
Livet känns just nu rätt så lätt, kanske beror på att våren är på ingång? 



I solen vi njuter och jobbar

Lördagen bjöd på ponnyridning tillsammans med min kompis och två goa shettisar i stekande sol.
Måste säga att vissa barn är så himla söta med deras kärlek till hästarna.



Som taget från hjärtat




May. 27, 2014

Har sen några veckor tillbaka börjat rida och pyssla med en ponny, något som jag faktiskt inte berättat.
Han står i en lösdrift uppe i skogen en bit ifrån där jag bor tillsammans med en till ponny.
Det är inte klokt hur mycket jag saknat att ha en häst att pyssla med, kunna rida ut i skogen efter en lång dag på jobbet, känna vinden ta tag i håret när man galopperar på en enslig grusväg, känna en varm mulen mot min bara hud som med bara ett andetag får mig att bli lugn som en filbunke.
Den där kravlösa kärleken som byggs upp i takt med en nygrodd vänskap.


När vardagen kommer

Dagar blir till nätter.
Veckodagarna fylls av arbete och vardagsrutiner.
När väl helgen kommer så ska allt de där andra man vill göra, göras.
Som att hinna njuta av försommarens fina kvällar på balkongen, gå den där extra långa promenaden ute i skogen, umgås med mannen som har en del av mitt hjärta och hinna andas ut lite.
För att sen återgå till vardagens rutiner igen.
Stundvis vill man fly från verkligheten, men samtidigt mår min kropp bra av lite stabilitet just nu.











I regnets fall jag lever

Det finns inget bättre än att dra på sig gummistövlarna, en förstor regnjacka och bege sig ut i skogen när det regnar.
Höra hur det smattrar när dropparna faller på trädens grenar.
Luften är så ren, skogen så öde men ändå så mysig.
Önskar att jag kunde sitta under gran i skogen och filosofera varje gång det regnar. För det finns inget som rensar tankarna så bra som de.




Solen kom med lyckan

Tänk att påskhelgen bjudit på väder som om det vore sommar.
Spenderade långfredagen och halva påskafton ute på Marstrand.
Frisk havsluft, långa pratstunder med en saknad vän och lite kärlek från min pojkvän var precis vad som behövdes för att kroppen skulle slappna av.
 

Livet startar på nytt

April månad kom med ett nytt kapitel i mitt liv.
Jobbar numera heltid på ett kontor i centrala Göteborg och på Måndag hämtar jag min nya bil.
Det är med blandade känslor som jag tar steget in i detta livskapitel.
Att få lite struktur i livet känns dock väldigt bra.
För varje dag som går så känner jag att jag trivs med livet.
 
Det går dock inte en dag utan att jag tänker på vackra Arnold.
Saknar honom något enormt och jag har insett att ingen annan häst kommer kunna ersätta honom.
Min andra hälft.
       
       
        
 
 
 

Spring för själen

Att springa ute på öppna fält i skymningen var precis vad jag gjorde igår kväll.
Aldrig har jag tidigare känns mig så fri, så levande.
Borta i fjärran kan man se civilisationen och stadens ljus.
Jag kan verkligen förstå hur underbart de måste kännas för en häst som egentligen är en vild skapelse, att få sträcka ut i full galopp på ett öppet fält.
Efter flera dagars tristess och otålighet så fick äntligen min själ komma till ro.



Ge mig chansen att leva

Min frånvaro ekar här inne.
Livet bjuder på väldigt mycket bra och dåliga saker just nu.
Dagarna går till att jobba och kvällarna till att ha kvalitetstid med Arnold.
Varje sekund med honom är väldigt värdefull och jag kämpar för hans liv.
Torsdag är dagen då han kommer skjutas, om jag inte gör något åt de.
Nätterna är fyllda av oro och dagarna av stress.
Men jag kan nu inte göra annat än vänta på måndagen.
För måndag är en viktig dag.
Dagen då jag får besked om framtida jobb och dagen då jag ska en sista gång prata med veterinären för att försöka rädda Arnold.
Så jag kan i dagsläget inte göra mer än att vänta och hoppas...





Tillsammans öppnade vi en väg av frihet

Har alltid blivit lite smått besviken på diverse hästfilmer som gjorts, då det alltid känts så fejkat i scenerna som hästarna deltar i. Den enda hästfilm som jag tidigare sett och vart riktigt imponerad av är War horse men det har också vart den enda. Tills igår kväll.
 
Ostwind - en hästfilm inspelad i Tyskland.
Förväntade mig en sån där klassiskt halvdålig hästfilm men jösses vad fel jag hade!
Filmen handlar om en häst som anses vara farlig och aggressiv samt en tjej som är missförstådd.
Tillsammans bygger dom upp en stark relation genom respekt, kärlek och frihet.
Den berörde mig verkligen och att den är inspelad i en helt fantastisk natur gör den bara ännu bättre.
Så har ni inte sett den, se den!
 

Hej då sommaren vi ses nästa år

Med solen i nacken,
fåglarnas kvitter i öronen,
kyliga vindar i ansiktet
och en trasig bil så går vi nu över till vintertid.
 
Trots att min kropp ogillar kylan så ser jag fram emot vackra vita lanskap, mörka och kalla kvällar, glittrande frost och en hel hög av nya minnen att bevara i hjärtat.
 

Regnet faller vid min sida

Vad är mer rogivande på hösten än att ligga nerbäddad i en varm säng och känna kylan från vinden som kommer in genom fönsterspringan samtidigt som regnet öser ner utanför.
Samt att man vet om att man inte måste kliva upp tidigt kommande morgon för att åka till skola eller jobb som nästintill alla andra ska. Det gör nästan att man uppskattar de ännu mer.
Är så glad över att min favorit årstid äntligen är här!

Ibland måste man stanna upp och vila

I onsdags var det ännu en gång tid för mig att ligga på operationsbordet.
Därav min nuvarande frånvaro ännu en gång.
Spenderar dagarna åt att knapra smärtstillande piller och åt att låta min kropp vila.
8 ställen har dom öppnat och sytt ihop igen så min kropp behöver all vila den kan få tråkigt nog.
Men jag jobbar på att kunna återgå till mitt vanliga liv och hoppas ni hänger kvar här ett tag till.
 

Man måste ibland hitta tillbaka till gamla vägar

Ligger småsjuk i sängen och försöker koppla av. Senaste tiden har jag vart så himla stressad inombords utan någon som helst vettig anledning. Och är det något jag verkligen inte gillar så är det att känna sig stressad, helst omkring hästarna.
Man blir så trångsynt, frustrerad och stängd. Tänk dom som alltid lever så...

Jag hoppas att jag snart kan få återgå till mitt annars så lugna och öppensinnade jag så att jag även kan komma igång med djurkommunikationen igen.
Den har tyvärr hamnat åt sidan pga alla sjukhusvistelser, all inre stress, tankspriddhet och kärlek.
Ibland måste man kanske släppa saker för att sen ta tillbaka dom när tiden säger att man är redo igen.

Men nu tänker jag återgå till denna intressanta bok som har min uppmärksamhet resten av kvällen.


Tillbaks i nutid

Har nu landat efter all semesteryran som vart i mitt liv den senaste veckan. Jag och min kille packade bilen för att åka ut och campa på obestämd plats på obestämd tid nämligen.
Vi hamnade efter några timmars bilfärd uppe vid vackra Läckö slott.
Det är verkligen något med denna plats och detta slott som gör att jag känner mig så lugn och hemma där.
Som att komma hem igen.
 Efter en kortare guidad tur inne i slottet där man flertal gånger blev förföljd av människorna som var i tavlorna som hängde i de olika rummen och förundrades över hur vackert det var så tog vi senare på kvällen en promenad runt slottet och myste med fåren som betade runt omkring, vilket var den mysigaste stunden på hela denna resan enligt mig. 
Att sitta ute i mörkret framför en vedbrasa är inte något man får chansen till att göra varje dag och det kanske är bra det. För när dessa stunder kommer så uppskattar man dom något enormt.

Ibland vill jag bara se mig omkring

Ligger i skuggan av ljusens fladdrande lågor och lyssnar på regnet som slår mot rutan.
Dessa stunder av strömavbrott får en att inse hur mycket man verkligen förlitar sig på elen och ett liv utan den känns rätt omöjligt.
Tänk vad det spårat ut ändå...

Det är också stunder som dessa som får mig att längta lite extra efter hösten.
Den enligt mig bästa, mysigaste och vackraste årstiden.
För vad är mysigare än att krypa upp i soffan under en varm filt efter en lång promenad i regnet, att vandra ute i en värld vars landskap ändrar färger samtidigt som luften känns som ny. Eller tända ljus för att lysa upp det mörker som lägger sig tidigare och tidigare ute.




Tidigare inlägg
RSS 2.0