Ibland behöver själen få känna sig fri

Snön faller i stora flingor ifrån trädens grenar.
Solens strålar får marken att glittra som vitt glitter.
Luften är krispig och frisk.
Stigen är igensnöad.
Enda spåren av liv är min egna fotspår och fåglarnas kvitter i fjärran.
Ibland behöver man komma bort från civilisationen för att bara få andas.
 

Man måste leva för att förstå

Det fina med varje häst är att dom likväl som varje människa bär på en livshistoria värd att berätta.
Den kan innehålla så mycket tragiska upplevelser men också så många fina och kärleksfulla saker.
Men det som får mig så imponerad är att hur illa vi människor än beter oss mot dessa djur så står dom alltid kvar troget vid vår sida.
Det är så mycket mer än vad jag själv hade klarat av att göra.
Men det visar också vilket förlåtande hjärta dessa fyrbenta djur har.
 

Ett steg framåt är ett steg åt rätt håll

Snön yrde från taken och blåsten bet i kinderna under denna korta stund som vi promenerade ute i eftermiddags.
Men dagens tömkörning gick bra.
Det är så kul att se att vi tar ett steg framåt för varje pass vi gör.
Började för omväxlingens skull i det svårare varvet och han släppte efter fint i skritten och stundvis i traven vilket var väldigt kul.
När vi sedan bytte varv så var han rent ut sagt skit fin i det andra varvet.
Blev så himla glad av att se hur snygg han var!  
 
 
 

Vi myser i vinterns sagolika värld

Är nu och en vecka framåt, hästvakt åt en kompis och hennes mammas två hästar.
Och vintern bjuder just nu på sina vackraste dagar, vilket passade perfekt.
För vad är mysigare än att sitta på en trygg hästrygg när solen skiner, snön glittrar och dagen gryr?
Visst, det är en riktigt bitande kyla i vinden så händer, fötter och ansiktet förfryses något men kan ändå inte låta bli att njuta av all energi som solen ger.

Tillsammans vandrar vi mot en ljusare framtid

Är så otrolig glad över att livet äntligen börjar ljusna.
2013 bjöd på väldigt många tråkiga stunder, men nu känns livet så mycket bättre.
Kanske för att våren är påväg?
Men vandrar kär, lycklig och älskad på livets väg tillsammans med min fina kille, Arnold och med en ny, men så älskad nära vän.
Och jag kan inte vara annat än tacksam!

När vi två blir en igen

Ååh är så himla lycklig!
Hade ett tömkörningspass med Arnold förrut.
Allt började lugnt som vanligt och han jobbade på fint.
En stund efter att alla gått ut från ridhuset och tystnaden la sig omkring oss, så kom jag på mig själv att helt plötsligt använda telepati istället för tömmarna.
Blev så himla förvånad, glad, rörd och allt på en gång.
Ni som har följt mig ett tag har ju också hängt med i svängen om att jag tappade min förmåga att prata med djur pga att livet blev rätt tufft och motigt.
Telepatin har vart en stor del av mitt liv under mina sista år som tonåring och betyder så enormt mycket för mig.
Så att återfå den är något som jag verkligen hoppats på och som får mig att bli så jäkla sjutusan lycklig!!
 
Ska bli så himla spännande att se hur långt vi nu kan komma ihop.
 

Ibland tar planerna stopp

Dagens tömkörningspass som skulle vart med Tindra blev inställt.
För när jag kommer ut i hagen märker jag att det är blodfläckar i snön och strax därpå ser jag hur det rinner blod från hennes framben.
Typiskt nog hade hon lyckats trampa sig på ballarna så hon hade ett sår på varje ben.
Så efter att jag med lite hjälp fick vara agera sjukvårdare så stod hon glatt och åt i sin box med rosa lindor och lila hovar.
Hon förtjänade att få se lite feminin ut.
 

Låt oss leva förevigt

Bilder har en förmåga att frysa minnen för en sekund.
Dom finns till för att aldrig glömma.
Oavsett motiv så bär dom alltid på en historia.
Det är därför jag väljer att fotografera mycket.
Bara för att jag älskar att minnas tillbaka, oavsett om det gäller kärlek eller tårar.
 

Dagar man önskar vara förevigt

Haft en så otroligt bra dag!
Önskar att varje dag kunde vara som denna.
Solen har värmt i ansiktet, kylan har vart härligt svalkande, humöret har vart på topp, Arnold var jätte duktig.
Jag har hunnit med att städa hela huset, köra två maskiner tvätt, fått svar gällande ev. utbildning, haft möte på arbetsförmedlingen, masserat ett par väldigt stela axlar och även hunnit verkligen njuta av livet.
 
Avrundar denna dag med att ta en uppfriskande powerwalk ute i mörkret.
Ska se till att försöka få varje dag att bli såhär bra!
 
 

Varje steg är av glädje

Efter några dagars vila ifrån tömmarna så tog vi idag fram tömmarna och gjorden igen.
Vi båda var lika arbetsglada idag och det kunde absolut inte gått så mycket bättre med tanke på förutsättningarna vi har och den korta tid som vi hunnit jobba ihop.
Redan från start så gick han i en avslappnad skritt och arbetade på rätt bra, hade önskat lite mer energi men det är små petitesser.
Traven var nästintill helt klockren. Harmonisk, arbetssam och bara toppen.
Och efter galoppövergångarna kom faktiskt lite mer svung fram i steget vilket var väldigt kul att se.
Är sååå himla nöjd och glad över hur duktig fina Arnold är.
 

Were flying with the wind

 
En film från löshoppningen som vi hade i stallet i lördagskväll.
 

Tillsammans öppnade vi en väg av frihet

Har alltid blivit lite smått besviken på diverse hästfilmer som gjorts, då det alltid känts så fejkat i scenerna som hästarna deltar i. Den enda hästfilm som jag tidigare sett och vart riktigt imponerad av är War horse men det har också vart den enda. Tills igår kväll.
 
Ostwind - en hästfilm inspelad i Tyskland.
Förväntade mig en sån där klassiskt halvdålig hästfilm men jösses vad fel jag hade!
Filmen handlar om en häst som anses vara farlig och aggressiv samt en tjej som är missförstådd.
Tillsammans bygger dom upp en stark relation genom respekt, kärlek och frihet.
Den berörde mig verkligen och att den är inspelad i en helt fantastisk natur gör den bara ännu bättre.
Så har ni inte sett den, se den!
 

Med dig står tiden stilla

Det är lördagkväll, mörk och kallt ute.
Men det hindrar mig inte från att avsluta denna dag uppe i stallet tillsammans med min vackra Arnold.
 

Vilsna själar har en tendens till att mötas igen

Har nu äntligen fått börja spendera tid tillsammans med min vackra vita drömkille igen.
Tyvärr har han blivit mycket sämre och har varken viljan eller kroppen till att funka i ridskolans verksamhet.
Men tillsvidare så tänker jag göra mitt bästa med att försöka få honom att bli bättre, under de förhållanden som är.
Blev idag mött av en mycket söt och nyfiken liten pojke som med spetsade öron gnäggade när han såg mig.
Efter att inte ha fått träffa honom på två dygn, pga jobb, så kan jag säga att lyckan var oerhört stor.
 
För att vara andra gången som vi jobbar ihop med tömmarna så slappnade han av jätte fint i både skritten och traven, även om jag helst vill att han ska gå lägre än vad han i dagsläget gör.
Men det är något vi får jobba på, just nu försöker jag främst bygga upp kommunikationen som vi en gång hade.
 

2013 - 2014

Kan inte göra annat än andas ut över att detta året nu är över.
2013 bjöd på mer psykiska likaväl som fysiska prövningar än vad jag någonsin vågat gissa.
Samtidigt har det format mig till den jag nu är och det är jag glad över.
Är så himla nyfiken på vad 2014 har att komma med!
Bjuder på några återblickar från mitt 2013.
Tack 2013 jag lämnar detta år kär, lycklig och omgiven av några helt underbara vänner.
 

RSS 2.0