I lågans ljus jag lever

Eldens låga dansar i vinddraget samtidigt som James Blunts något hesa röst spelas som en melodi ur högtalarna. Mina ögon är långt inne i eldens varma ljus där jag ibland kan urskilja ett ansikte så likt de jag sett så många gånger förr.
Försvinner in i tankarnas djupa mystik och undrar vart livet kommer leda härnäst.
Ibland kommer stunder då den där egentiden om kvällen behövs mer än vanligt. 

Jag vandrar i nutid

Känslan av att stå där högst upp på bergstopparna. Känna vinden i håret, se skog så långt ögat kan nå och bara vara fri. Ingen människa, inga hus, ingen trafik, inget buller bara fåglarna som kvittrar och vinden som viner i trädtopparna.
Jag bara älskar att befinna mig uppe bland bergen, vandra i fotspåren av älgar och känna mig fri.

Vi ser dig och du hör oss

Det sägs att i alla flockar finns en viss ordning och alla innehar varsin viktig uppgift. 
Men det är inte i alla flockar som man kan se den där harmonin.
Där alla följer en ordning och kan förlita sig fullt ut på varandras instinkter.
 
Denna hästflock träffar jag på varje morgon när jag är ute och jobbar. Och jag har verkligen fastnat för hur harmonisk deras flock är. Varje hästs personlighet bara strålar från var och en av dom.
I morse stannade jag till lite längre vid deras hage, varpå varje häst kom fram och hälsade i en viss ordning.
Varje häst så social och glad över ens sällskap. 
Man blev direkt välkommen in i flocken som en självklar flockmedlem. 

Vi kan flyga i frihet

Solens strålar bränner mot huden samtidigt som vågorna slår mot klipporna och måsarna sjunger i skyn.
Sommaren är här som aldrig förr och vad är mer somrigt än att spendera dagarna ute vid kusten tillsammans med han som tagit en del av mitt hjärta. Och sen avsluta dagen med skaldjur i solnedgången ute på balkongen.
 
Det handlar om att njuta och ta vara på tiden har jag hört. Och det enorma lugn man har inom sig när man åker hem längst med landsvägarna i solens sista skinande minuter efter en dag ute vid havet, ja det är obeskrivligt.

En dag att sent glömma

Häromdagen var det ett år sedan som jag hoppade på bussen hem till denna främmande människa.
Då visste jag inte att jag skulle finna en människa som ett år senare skulle betyda så mycket för mig.
Inte heller att han skulle finnas där som en stöttande vän när livet går emot en.
 
Detta firade vi lite smått med en mysig dag vid sjön och goaste Zeke fick följa med.

Varje andetag är en lättnad

 
Morgonens första soltimmar, då daggen glittrar i gräset och luften är fylld av friskhet.
Timmarna då livet alltid känns så underbart att befinna sig i och naturen känns så orörd.

Som taget ur en annan värld

Nu har även jag efter en lång ledighet fått inta vuxenlivets allvarliga form igen. Vilket betyder jobba, jobba och återigen jobba. Det är lite blandade känslor som far runt i mitt huvud samtidigt som jag åter igen ändå har några betalda timmar då jag kan sitta i min ensamhet och tänka igenom mitt liv till ljudet av fågelkvitter, bilens brummande och radions musik.
Dagarna går därför nu åt till att ta igen sömnen som gått förlorad under nattens alla tankar.

Following my footsteps from another time

Vandrar på grusvägar som jag gått på för så många år sedan. I en skog vars utseende är sig likt men samtidigt så olikt. Sist jag gick på dessa vägar var mina fötter flera storlekar mindre, min längd var några decimeter kortare och mina ögon hade aldrig skådat en skog större än denna förr.
 
Går i fotstegen från min barndom.
Det är alltid något speciellt med att komma tillbaka till platser där man lämnat så otroligt mycket upplevelser och minnen som ännu väntar på att få tas upp igen.  

We learn as we live

"... det är okej att vara olik alla andra även om strävan må vara unik men viljan att nå målet detsamma."
 
Solen föll sakta längre och längre ner på himlen, fåglarna kvittrade och de ljumna vindarna svalkade härligt.
Kvällens sista soltimmar spenderade jag tillsammans med min bästa vän, ute i skogen längst med en skogsväg vi vandrat på så många gånger förr.
Vi pratade om saker som kan tynga en människas huvud och hur en stark vänskap byggs på viljan av att finna en förståelse, respekt och acceptans av att alla är vi olika.
Det är stunder som dessa kvällar då jag lite extra uppskattar att kunna prata med min bästa vän utan att behöva använda ord som en människa kan höra. 

God bless you for being different

Kommer på mig själv med att, av ren instinkt, börja prata med en främmande hund som vandrar förbi mig när jag är ute och tränar. Det fick mig att påminnas om att saker som sker och varelserna som man har runt omkring sig i livet, finns där av en anledning.
Precis som att vi behöver syre för att kunna andas så behöver vi kärlek för att kunna leva.
Och vad skulle man veta om man aldrig upplevt känslor av sorg och ilska.
Eller se om man inte visste att det finns de som föds utan förmågan att kunna se.
Ibland kommer det helt enkelt stunder då man inser hur lycklig man egentligen borde vara över allt man har. 
 

Once in a lullaby

Fastnar i en värld av lugn.
Där tiden blir till ingenting och ljuset styr vår dag.
Skogens energier visar våra sinnen dit vi är menade att gå.
Allting är som i en dröm jag än gång drömt...

Wake me up when I'm much older

Några bilder från min tidiga morgon som idag bestod utav jobb. Kunde dock inte hålla mig från att stanna bilen för att hälsa på denna lilla söta krabat som stod och busade med sin barnvakt.
Åkte sen vidare ut på skogsvägar vars landskap med betande hästar bjöd på en magisk uppvisning för mina ögon.
Avrundade denna morgon med en joggingrunda och satt sedan uppe i stallet och njöt av soluppgången.
Kan med detta summera att denna söndagsmorgonen har vart helt perfekt!
 
 

I will always remember the way you look at me

Två snabba bilder ifrån förrut. Finns verkligen inget härligare än att vara i stallet när det är nästintill tomt på hästar (står annars ca 40 hästar där) och det finns knappt en skymt av någon annan i omgivningen.
De få hästar som är kvar får ett helt annat lugn och energin över hela anläggningen blir helt annorlunda på ett positivt sätt.
 
Förövrigt rullar livet på, tyvärr har jag sen min senaste operation tappat mycket av den diciplinen som jag tidigare hade gällande min hälsa. Men jag kämpar på i en lång och seg uppförsbacke. Det ska gå!
Hoppas ni alla mår toppen!
 

Kind off condused

Har kommit in i en personlig svacka full av tvivel på mig själv och alla omkring mig.
Avskyr när dessa svackor kommer och man faller ner i en lättare form av depression.
Men det kommer inte utan några lärdomar.
I vilket fall så försöker jag vara med djuren så mycket som möjligt, med dom behöver man inte ha några tvivel kring sig själv.
Förhoppningsvis släpper denna svackan snart och redan i morgon så kommer jag försöka ta tag i mitt välmående igen.  
 

RSS 2.0