Ibland vill jag bara se mig omkring

Ligger i skuggan av ljusens fladdrande lågor och lyssnar på regnet som slår mot rutan.
Dessa stunder av strömavbrott får en att inse hur mycket man verkligen förlitar sig på elen och ett liv utan den känns rätt omöjligt.
Tänk vad det spårat ut ändå...

Det är också stunder som dessa som får mig att längta lite extra efter hösten.
Den enligt mig bästa, mysigaste och vackraste årstiden.
För vad är mysigare än att krypa upp i soffan under en varm filt efter en lång promenad i regnet, att vandra ute i en värld vars landskap ändrar färger samtidigt som luften känns som ny. Eller tända ljus för att lysa upp det mörker som lägger sig tidigare och tidigare ute.




Kommentarer

Sänd mig en hälsning här:

Skriv ditt namn här:
Kom ihåg mig?

E-postadress här: (Bara vi ser)

Har du någon blogg/hemsida?

Hälsning:

Trackback
RSS 2.0