Let me see your eyes so that I know you be alright

Bästa sättet att komma på fötter igen är verkligen att spendera en dag i stallet!
Känns som det var längesen som jag skrattade så mycket på såpass kort tid.
Åkte upp en sväng igen till stallet nu ikväll och satt inne hos Arnold. Så rofyllt att sitta bredvid sin vän som står och tuggar på hö vid ens sida. Helst med tanke på att det inte var några människor kvar i stallet.
 
Känslan av att bara kunna sitta där och drömma sig bort men ändå samtidigt finnas kvar i nuets härliga stund.
Att få hösilage över sig samtidigt som ens vän står med munnen ovanför ens huvud och tuggar på hälften och spottar ut hälften över en. Kunna prata med någon som man vet lyssnar oavsett vad det handlar om.
Det är vår härliga vänskap det.
 
Min fina pojke har förövrigt även vart hos veterinär idag igen för fler undersökningar och röntgen.
Dock fann dom inga fel. Så jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska hoppas på för resultat nu när vi ska testa att rida honom på smärtstillande...
 

Colour me blue when the sky is gray

Vet inte hur många gånger jag suttit och iaktagit fåglarna som hoppar runt ute i trädgården idag. Man kan inte låta bli att le åt hur roligt det ser ut när det ser ut som om hela rabatten hoppar för att alla fåglarna hoppar omkring bland alla ruttna löv och äpplen. Det ser rätt komiskt ut!

Time to look around

Spenderat denna mörka tisdagskväll i ett främmande stall och ridhus.
Rättare sagt en ridskola som ligger ca 20 minuters bilväg ifrån där jag bor.
Kände för att åka iväg en sväng, så varför inte åka till ett nytt stall och kolla när min kompis red lektion.
 
Var faktiskt väldigt intressant att komma till en annan ridskola än den jag är van vid. Ridskolor har en förmåga att ha dåliga rykten när det gäller både hästhantering, miljö och hur hästarna blir ridna. Men måste säga att jag blev glatt överraskad när jag såg hur eleverna där blivit lärda att rida.
Dom jag kollade på som red hade kommit olika långt i sin ridning, men alla hade något gemensamt. Och det var stilla och mjuka händer. Var så mycket trevligare att se på ekipage där hästarna lunkade fram, arbetade fint genom kroppen och hoppade, utan att behöva ha en ryttare som sliter och rattar i munnen hela tiden. Det var även något som ridinstruktörerna påminde sina elever om så fort dom tappade stillheten i händerna.
Sen vet jag väl inte riktigt om jag tycker att ridskole livet är något toppen liv för alla hästar.
Det finns nästintill alltid någon lektionshäst man ser på en ridskola som man önskar att man kunde ta därifrån och ge ett bättre liv för just den individen. Men sen ser man de sociala hästarna som älskar allt som heter uppmärksamhet och att bli ompysslade som verkligen stormtrivs som ridskolehäst och då kan man ju inte bli annat än glad. Men somsagt det var väldigt intressant att få se hur det går till på en annan ridskola!

Left in another time

Var iväg på en liten åktur i förmiddags med några vänner.
Bland annat stod ett besök hos My one på schemat.
Även om jag är rätt så "snål" just nu så kom ändå tanken på hur kul det skulle vara att ha en egen häst och också kunna handla saker till. Det blir ju också en annan sak att lägga lite pengar på hästgrejer till sig själv med då.
Dock inser jag också hur mycket fokus det ligger kring några få specifika märken inom hästvärlden nu.
Sjuka priser för simpla saker som till exempel en borste, varför? Jo för att det är ett speciellt märke på.
Vad hände med det där "normala" sakerna där priserna var okej och även funktionen.
Kanske är det jag som är snål eller gammaldags där, men tycker det gått till en överdrift med alla dessa olika varumärken. Känner mig som en riktig gammaldags bonne bland alla dessa moderniteter i hästutrustning.  
 
 

Holding on to what I haven't got

Pratade med en lektionshäst igår kväll efter all meditation som blev.
Var en häst med en härlig inställning till att vilja samarbeta med människor.
Kul att höra från även "andra hållet" av ett ekipage att det finns en stor vilja även där när det gäller att prestera tillsammans med sin ryttare. För det ska ju vara roligt att jobba för både häst och människa tillsammans.
 
"Vill gärna finna mer samarbete ihop och att kunna prestera något bra tillsammans med vetskapen om att vi nått vår bästa och högsta dröm/topp tillsammans. Också väldigt viktigt för vår vänskap att vi kan offra av varann för att sen få tillbaka så mycket mer genom att spendera all tid tillsammans."
 
"Det gäller med att våga vara egen här i livet för ingen annan kan vara som du. Så jag är mig själv oftast och det känner jag mig stark i att vara."

Fly with me to another place

Var med om något helt grymt underbart förrut! Lever fortfarande på lyckan som kom.
Skulle sätta mig och meditera en stund för att sen göra en session.
Blev dock att jag fastnade i meditationen. Fann en sån ljuvlig musik och öppnade mig något enormt mentalt!
Kändes som om någon skapat ett stort hål i hela bröstkorgen och ner mot magen.
Flöt ut från min kropp till en värld som var som i en vit dimma. (Lär väl låta som om jag var hög nu, men det är sant)
Min själ åkte runt och dansade till tonerna från musiken. Det var så lätt att vara fri från en klumpig och tung kropp.
Man kan röra sig fritt liksom. Kände en sån enorm lycka, som att jag kunde ge så mycket glädje och kärlek så att det skulle kunna räcka till hela världen.
Bakom stod en vit gestalt och iaktog mig när jag flög omkring i rummet.
Stannade upp och frågade vem det var, dock kan jag ärligt inte ge ett rent svar på vem det var mer än en ängel.
Lyssnade en stund på vad hen sa, innan jag sedan fortsatte flyga runt.
Efter en stund så återvände jag till medvetandet i min egna kropp igen, men det kändes fortfarande som om min själv inte vill återgå helt till att bli fast i min kropp igen.
Men genom att stänga mig lite igen så återgick den igen.
 
Vet inte vad det var för slags "värld" jag hamnade i men kan säga att jag lär återvända dit igen. Har aldrig kännt en sån stark lycka och kärlek tidigare! Kan säga att den lyckan har levt kvar i min kropp hela kvällen och ger en sån energi.

you make me smile

 
Några dags färska bilder från när jag var och hälsade på mina fina pojk tidigare idag.
Som förövrigt tyckte mina kryckor och min kameraväska var oerhört skumma när dom bara låg där på marken, och var småstressad för att hans hagkompis inte kunde ta det lugnt utan var tvungen att vara på honom exakt hela tiden. Men var ändå så härligt att få mysa en stund med honom!

See you again some day

Något jag har fått vara med om för många gånger inom hästvärlden är att behöva säga adjö till de hästar som kommit mig nära i hjärtat. Varje gång är det tungt även om man i vissa fall ändå vet att man kan hälsa på om saknaden blir för stor. Men det känns alltid lika hårt i hjärtat när man inte kan spendera varje dag med en av sina närmsta vänner.
Därför går mina tankar idag till en av mina närmsta vänner, som skall lämna tillbaka sin foderhäst.
 
 

Ooh is it friday already?

Suttit under hela eftermiddagen inne och njutit av den höstsol som tatt sig in genom fönstret samtidigt som radion har spelat musik på låg nivå. Kunde inte funnit en bättre plats än i soffan eller en bättre dag än denna att ägna åt några timmars plugg om manuell medicin inför kommande tenta.
Var riktigt mysigt att plugga för en gångs skull och fick sånna härliga höstkänslor inombords med vilket gjorde att det bubblade inombords.
Nu intar jag soffans goaste liggplats i mörkret och tänker kolla på nya hästfilmer. som jag precis hittat, hela denna fredagkvällen. Rätt mysigt faktiskt.

I remember how we kissed

Några bilder från sommarbetet som jag tyckte var lite mysiga. Fick chansen att få hälsa på min fina pojke även idag. Var så himla härligt att bara stå och känna hans varma päls mot min hand samtidigt som han somnade.
Kvällsmys om något!

Try to understand

Fick fjäskat till mig skjuts upp till stallet en stund av min snälla mamma.
Glädjen som kom inombords när jag fick se min fina pojk stå i sin box och kolla på mig när jag kom hoppandes var obeskrivlig. Kändes som om jag inte träffat honom på flera månader, haha kändes som det lät väldigt romantiskt helt plötsligt? Kontrasten från att spendera varje dag med honom till ingen alls blev på tok för stor känner jag. Men det ska det minsann bli ändringar på när jag blivit frisk igen.
 
Efter att ha fått stillat min stallabstinens så kunde jag med ro gotta ner mig i fotöljen till bonde söker fru, igen.
Fick förövrigt en grymt överraskande spontan present av min mormor och morfar ikväll med. Kändes som det gav svar på det stora beslut som jag går och överväger fram och tillbaka.

Let the sun sleep for a while

Struntade i att åka hem efter skolan igår och sov hos en vän på Hisingen istället. Var rätt mysigt att få middag serverat, komma hemifrån och kunna ligga på soffan och bara snacka med en go människa hela kvällen.
Sitter dock hemma nu och är verkligen helt slutkörd i kroppen av allt hoppande fram och tillbaka. Så tänkte bädda ner mig under en filt och sätta på en bra film. Lyxen man kan har av att vara ledig?

Will you still be my friend

Spenderat dagen i skolan med min goa klass. Hur snälla och underbara klasskamrater har man inte som diskar, stänger och öppnar toadörren, hämtar vatten, serverar mat och städar åt en?
Känns fel och väldigt ovant att bli såhär "bortskämd", man känner sig samtidigt också rätt dum när man frågar om dom kan hämta saker åt en. Men vad har man för val liksom.
 
Dagens massage bestod av repetion av rygg och påbörjan av säte (rumpa). Jag bevisade att det visst gick att massera mer eller mindre ståendes på ett ben. Dock med några vilopauser ibland.
Har förövrigt nog aldrig haft en roligare massage eftermiddag än idag, längesen jag skrattade så mycket på bara några timmar! Så härlig stämning så man kan inte bli annat än glad faktiskt.
 
Dock saknar jag Arnold så ska försöka fjäska med någon go människa att skjutsa mig upp till stallet en stund någon dag väldigt snart så jag får se min fina pojk.

Let my heart speak - part two

"Att vi samspelar i harmoni tillsammans gör att vi når våra mål och drömmar. Låt detta ständigt finnas inom våra närmsta mål här i livet. Gör inte saker svårare eller större i andras ögon. Vi kan vårt sätt att kommunicera och på de sätt ska vi fortsätta att jobba med.
 
Jag vill ständigt respekteras som den varelse jag är men sen kan vi alla hamna i situationer i livet där vi är borta från nuet och hamnar i en annan drömvärld. Detta gör jag väl med faktiskt. Det gäller bara att jag bearbetar detta och låter min tid få släppa tankarna när dessa är färdiga i mitt huvud helt enkelt."

Let my heart speak - part one

"Jag vill ha ro i min kropp ständigt oavsett vad jag lyssnar på, ser eller gör. Men människan bara stressar upp sig med tiden och ger mig inte den tid jag skulle vilja ha till att upptäcka nya saker och till att vara social eller bara umgås eller arbeta. Jag kräver ett lugn tillbaka av min egna människa för det är viktigaste delen i att min kropp skall vara välmående. Jag blir orolig när ni inte vill lyssna på mig eller bara går utan att helt tänka på mitt bästa sätt att få leva ut och vara.
Jag vill veta att jag är för att stanna."

Never say never

Hösten är verkligen inne i sin vackraste period nu. Även om det regnar minst en gång varje dag så är skogen så himla vacker nu när alla träden växlar mellan gröna, orange, gula och röda löv. Stigarna fylls av dessa färgglada löv och hela skogen och dess invånare förbereder sig för den kommande vintern. Visst finns det en stor mysfaktor över det hela?

Look at my sweetheart

5 saker ni kanske inte visste om min fina Arnold..
 
* Han kan knappt gå förbi en bajshög utan att lukta på den, även om det så var bara någon minut sen vi gick förbi den.
 
* Han brukar dra sin tunga mot tänderna i ena sidan av munnen, så att halva tungan hänger ut ur munnen, när man masserar och ibland när man rycktar.
 
* Han tycker inte om att få pussar, om det inte gäller att han ska få godis eller att han står och kollar på nåt väldigt intressant vilket gör att han knappt märker det.
 
* Han får som en slags hingstnacke när han ska hälsa på en annan häst eller lukta på något främmande föremål, och blir verkligen grymt snygg då!
 
* Han har på enbart några veckors tid verkligen lyckats fånga mitt hjärta totalt!
 

Walk away or forever stay

Har gått i två dagar med kryckor och har sedan långt tillbaka bara velat slänga iväg dom och kunna gå normalt.
Saknar att kunna spendera dagarna med Arnold!
Blev en sån kontrast att gå ifrån att vara i stallet varje dag i flera veckors tid till att helt plötsligt inte kunna vara i stallet något alls. Man känner sig rätt fast och beroende av andra. För inte ens en promenad kan jag ta utan att händerna ska värka eller krampkänningarna skall komma i det "friska" benet.
 
Fast med tanke på att det har regnat nästintill konstant dessa dagarna så kanske det har vart lika bra att stanna inne bara?
Men nu ska jag inte sitta här och beklaga mig mer! Kan berätta att höstkänslorna verkligen flyger omkring i kroppen, så härligt är det. Känslor av lycka, frihet (trots kryckorna), kärlek och så mycket mer. Kan inte annat än att älska det!
 

Never let go of those you love

Suttit och pillat ihop en liten kortfilm tillägnad en av mina närmsta vänner och hennes fina foderhäst.
Som förövrigt var den hästen som jag passade för någon månad sen. Visst är dom fina?

Not my way

Det finns en mening med saker som sker.
Inte konstigt att jag hade svårt att få klart i tankarna hur jag skulle göra med Arnolds träning kommande dagarna.
För igår kväll när jag red lektion så höll jag på att flyga av och vred till foten i stigbygeln. Vilket resulterade till att det knäckte till i foten när jag försökte få stopp på hästen som galopperade och samtidigt försöka sätta mig i sadeln igen, då jag hamnade framför sadeln, hängandes på halsen.
Så hoppar nu på kryckor med en fot som är rejält stukad - sjukskriven i två veckor.
Känns inte alls kul att någon annan ska ha hand om Arnold nu istället, för han känns verkligen som min egen och jag hade velat fortsätta att låta han komma igång på mitt sätt. Men får väl helt enkelt hoppas att han får mer tid på sig att bygga upp muskler och komma igång och inte tvingas in i verksamheten nångång under dessa två veckorna.
 
Aldrig trodde jag att det skulle vara så fysiskt jobbigt och påfrestande att hoppa fram på kryckor...
 
 
 
 

One step forward - two steps ahead

Gårdagens tömkörning med Arnold gick inte sådär jätte bra. För det första var vi i det andra ridhuset, där underlaget var extremt djupt och allmänt tungt. Sen hade vi båda lite svårt att fokusera så då blev det ju såklart inte nåt vidare bra. Men vi båda fick rört på oss en stund i alla fall.
 
Idag kom jag till stallet helt tom på vad jag skulle hitta på med Arnold. Att tömköra kändes inte som om det skulle göras idag, ta en lugn promenad var inte heller något som kändes rätt för dagen. Så blev faktiskt att jag drog på honom sadeln och gav mig själv en spark i baken på att det var dags att testa att sitta på honom igen och se om han var som tidigare eller blivit bättre. Med tanke på att han ändå fått lite muskler och hull nu.
Lät dock en vän, som är både modigare och duktigare än mig själv, få lina honom lite först i alla gångarter och sedan hoppa upp först.
Kände när jag såg hur han började "studsa", vifta irriterat med svansen och hur rumpan höjdes samtidigt som han var så spänd, att han var nog inte redo för detta än. Men det är lika bra att vi testar en stund idag och ser vad som händer om han får gå en stund med ryttare på ryggen. Och efter mycket skritt och en del trav så släppte han till fint och kunde slappna av, höja ryggen och arbete riktigt bra!
Därefter tog jag mig i kragen och hoppade upp, han reagerade väl lite precis när jag hoppat upp. Men tipsen jag fick av min vän var på nåt sätt lugnande och sen skötte han sig jätte fint. Kändes så skönt på något sätt att sitta på hans rygg igen!
Sitter nu och funderar på hur vi ska lägga upp hans träning framöver. För han behöver stärka sig ännu mer i ryggen så tömkörning är fortfarande väldigt behövligt. Samtidigt som han nog psykiskt kan behöva få en ryttare på sig med jämna mellanrum.
Pratade även med en annan i stallet ang. honom. Och hon pushade på mig lite, vilket fick mig att mer seriöst börja tänka efter och ta tag i tankarna kring honom.

You make me walk for a life time

Dagens tömkörning med Arnold var så himla grymt bra! Det var som att alla bitar helt plötsligt föll på plats.
Visst det var kanske en eller två gånger då det blev lite missförstånd i kommunikationen. Men han lyssnade verkligen klockrent annars!
Fokuserade mer på telepatin än hans form till att börja med, mycket övergångar från halt till skritt, och skritt till trav enbart genom att själv förbereda en övergång i min egna kropp och en ynka smackning som förstärkning.
Drog en lite utmaning med att testa att låta han gå serpentiner och ha helt slappa tömmar. Vilket funkade super bra!
Blev verkligen så himla lycklig över hur grymt bra vi jobbade ihop! 
När vi sen gick över till att fokusera mer på hans form och arbete i kroppen, dock med telepatin som visade honom vägen vart han skulle gå och hjälpte till även allmänt, och eftersom att jag började med mycket slappa tömmar så blev inspänningen mycket bättre och slappar idag. Vilket resulterade i att han var mycket mer avslappnad och sökte sig i en lagom låg form. Även i traven så släppte han verkligen till och stundvis sökte sig ner till samma avslappnade form, även om inte den sitter lika bra i traven ännu.
Men huvudfokusen i traven är att han ska finna sin egna balans och sen våga lägga sig i en lagom låg form och kunna vara i full balans. Vilket han inte är just nu då han är lite snubblig och "tung" i frambenen.
Men det är något vi ska fortsätta att jobba med, och när jag sa till honom att han skulle försöka hitta en egen balans och våga söka sig neråt så han kan bli mer stabil i sin kropp så syntes det att han lyssnade och försökte. Vissa saker behöver dock lite tid innan det funkar helt, men han kändes sådär harmonisk hela tiden som jag vill att han ska vara även om han kan arbeta på ett bra tempo. Det berodde kanske på att jag just hade helt slappa tömmar hela tiden och inte tog i han det minsta, för annars har jag ibland tagit ett litet stöd på yttertömmen som en liten förstärkning när telepatin blivit otydlig.
Vi avslutade sedan med en promenad i skogen, vilket jag tror gav honom lite energi på nytt. 
Verkligen längtar till morgondagens arbete!
 

Happy birthday to me

Inte varje dag som man fyller 19 år, men idag är det faktiskt 19 år sedan jag föddes!
Sjukt hur fort tiden går ändå men samtidigt är det rätt skönt att bli äldre och kunna bestämma mer över sig själv och vad man ska göra med sitt liv.
Har även ätit på tok för mycket tårta och kakor både igår när det var kalas och idag! Men somsagt man fyller ju bara 19 en gång i livet. Tyvärr stod inte min vita pojk med någon rosett runt halsen när jag kom till stallet, men jag fick spendera några timmar med honom även denna dag och det är jag tacksam för.

Times changes

Livet är lite motigt just nu.
Enda ljuspunkten i livet är min fina Arnold som står kvar vid min sida.
Ibland förstår jag mig verkligen inte på människor, det gör mig bara så himla ledsen, osäker och besviken.
Hur ska man kunna lita på vad en människa säger om personen sedan helt plötsligt försvinner.
Livet ska ju gå i vågor, ibland måste man falla för att kunna kravla sig upp och bli starkare.
Men det känns alltid lika tungt inombords när man väl blir sviken, lurad, blåst eller ignorerad..

Wish I could be your star

Satt och bläddrade lite bland gamla sessioner som jag gjort under de senaste åren.
Fann då en session som jag gjorde med en äldre häst, kom ihåg att han sa så mycket fint om sin tjej så läste den på nåt. Hela sessionen är verkligen så klok, vacker och ja, så himla fin helt enkelt!
Man blir så varm inombords när man tänker på hur en häst kan säga så mycket vackert till sin människa på en så kort tid.
 
"Låt ditt hjärta ge dig vägledning i ditt liv likaväl som tröst då hjärnan dig sviker. Som att alltid visa dig som stark eller svag allt har en tid till att vara just de. Man måste acceptera detta."
 
"Utomhus vill jag vara och göra allt ni ber om, där mitt hjärta vilar som tyngst och min själ kommer förbli. Låt du dig inte se bakåt i tårar men med glädje från minnena vi tillsammans delar utav varandra. Som om livet gett oss chanser få kan se och uppleva. Ge mig tid till farväl och till återkomst sen när tiden är kommen för detta. Men glöm inte att jag älskar dig genom eld och vatten oavsett vad som sker i mitt liv när du inte ser."
 
"Glöm inte detta, älskar du mig är jag dig alltid nära. Väntan må bli lång men vad gör tiden när en vänskap och kärlek är starkare än något annat? Jag väntar genom dar och år om jag så skall få höra enbart rösten igen."
 
"Oavsett vad som sker är jag henne alltid nära i hjärta och hjärna. Tills vi ses igen. Jag älskar min kära vänskap med denna underbara människa."
 
Visst är det vackert?! Hans människa skulle resa utomlands en längre tid, därav varför han pratar om väntan.
 
 

I'd give you the moon if I could

Trotsade min utmattade och febriga kropp (påbörjan till att bli utbränd?) och gick till stallet.
Var trotsallt ännu en vacker höstdag idag.
Jobbade med Arnold på tömmen. Han var så enormt duktig!
Blev att vi började i det varv som annars har vart det jobbiga varvet, men idag var det som om det lossnat för oss båda. För han jobbade på lika fint som om det vart det andra varvet. Styrde mestadels enbart genom telepatin men var ibland även med på yttertömmen som ett stöd. Kunde även inverka på hans sätt att arbeta med kroppen genom min egna kropp. För ibland tappade han arbetet i bakbenen men fann tillbaka när jag påminde honom.
Lät honom gå lite mer i trav idag, och efter lite övergångar och mentalt arbete så sökte han sig neråt istället för att springa med huvudet spänt uppåt.
I det andra varvet jobbade han också bra, men inte lika bra som innan. Men vi båda blev rätt sega och trötta efter all telepati. Eller rättare sagt så blev jag det och han mer i kroppen eftersom han saknar musklerna för att orka längre arbetspass. Men vi kämpade på en stund ändå, innan vi sen lämnade ridhuset och tog en promenad i höstsolen. Som belöning för att han jobbat på så bra så fick han även beta en stund, vilket genast gjorde honom lite lyckligare. För vägen till en killes hjärta går genom magen, right?

Be still my heart

Gick upp till stallet under eftermiddagen trots att min kropp var helt slut.
Redan påväg upp förändrades känslorna inombords, var som att man rev av ett plåster på ett sår som ännu inte läkt. Det enda jag ville var att hålla om min fina Arnold och aldrig släppa taget försen all min kärlek till honom överförts till honom.
Hann knappt komma upp till stallet innan jag fick se mig en syn som gjorde att alla dessa konstiga känslor inombords bubblade upp till en sån stark ilska. Ibland blir jag verkligen bara så jädra besviken och ledsen över hur falska och konstiga människor är!
Bestämde mig att det är dags att börja strunta i människor och helt enkelt bara vara med hästarna som får mig att må bra.
Var ute och gick en liten stund med Arnold, som var rätt pigg efter att ha ofrivilligt vilat i 3 dagar. Därefter fick Rosie komma ut även hon och gå en promenad. Har nog aldrig träffat en så godhjärtad häst förrut! Är det något hon vill och förtjänar så är det att få vinna en människas hjärta! Få en människa full av godhet och kärlek att få dela livet med. Hon har verkligen varit ett bra stöd åt mig dessa senaste dagarna. Genom att bara kunna gå, gå och gå och låta tankarna rulla ur mitt huvud samtidigt som hon hela tiden finns vid min sida med sin kärleksfulla närhet.
Tackade henne flera gånger för det och fick några mjuka knuffar som svar.
Underbara hästar!

Make the magic shine

Skulle ha praktik igår eftermiddag från 15 -19.20 så tog mig en skogspromenad på förmiddagen.
Skogen är verkligen vacker nu! All mossa har fått en starkare grön färg, grusvägarna är täckta av löv i olika färger och solens strålar gör hela skogen till en sagovärld.
Satt och bara njöt i mossan en lång stund. Det enda som saknades var att en älg skulle komma förbi gåendes, men till min stora besvikelse så fick jag nöja mig med att endast se spår efter en älg. Hade lätt kunnat sitta där hela dagen om jag bara kunnat.
Spenderade sen 3 och en halvtimme under eftermiddagen/kvällen åt att massera. Kan säga att min kropp var rätt slutkörd efter de. Och även nu idag, men kul var det!
 

Never getting enough

Trots att det skulle vara en hästledig dag idag för att vila så kunde jag inte hålla mig därifrån.
Saknade både Arnold och Tindra så tog några morötter och åkte upp ändå.
Kan säga att både Arnold och Tindra uppskattade morötterna i alla fall. Haha..
Underbara hästarna ♥

Down under

Spenderade min söndagkväll i ridhuset med Rosie och Arnold.
Bästa terapin för att bli av med lite känslor och tankar var att gå i ridhuset tillsammans med hästarna!
 
Idag fick jag åka hem tidigare ifrån skolan med en sprängande huvudvärk och sitter nu och känner hur min kropp blir mer och mer påverkad av nåt virus. Jag som har allt annat än tid till att bli sjuk denna veckan..
Snälla virus var vänlig och återkom nästa vecka istället.
På köpet är jag sugen på godis, men tänker nu inta soffläge med någon mysig film och kurera mig med en vitaminbomb istället.
 

See me as I am

Hösten är verkligen inne i sin vackraste period just nu! Man kan inget annat än att njuta för fullt.

Trying to recall

Testade att jobba Arnold i repgrimma idag för första gången.
Blir ännu en gång rätt besviken på mig själv, varför jag sätter upp sånna krav och blockerar mig mentalt istället för att förbli öppen när vi arbetar ihop och ta saker lite som dom kommer.
Hade önskat att jag kunnat jobba med honom lös och på en mindre yta, men samtidigt funkar det ju inte när andra också är i ridhuset.
Känns som jag jobbar bäst med hästarna när jag är ensam, så det kanske är så jag ska börja vara i framtiden när jag ska jobba tillsammans med en häst?
Arnold förstod inte allt vad jag ville, då vi gjorde mest grundläggande saker som att stanna vid min sida, backa för tryck, följa mig och flytta baken. Men då ställer jag mig också frågan, behöver han följa mig ständigt när vi är i ridhuset? Behöver jag ha den kontrollen över honom att han måste följa minsta lilla vink ifrån mig och inte få ha någon egen vilja?
Med tanke på våra distrationer från omgivningen, mitt blockerade huvud och alla mina virriga saker så skötte han sig toppen! Hade velat få in mer lek i det hela, men det får ta den tid det tar för honom att vilja leka mer med mig. Just nu är han fortfarande rätt försiktig och inte helt säker på mig när det kommer till hastigare rörelser.
Så får låta han ta den tid som han behöver på sig för att kunna bli ännu mer bekväm tillsammans med mig och jag måste försöka att bli mer öppen igen.
  
 

Walking in sunshine

Vilken härlig höstdag det har varit!
Typiskt nog har ju älgjakten dragit igång nu så att ta sig en mysig skrittur i skogen i höstsolen var bara att glömma.
Så himla tråkigt att jakten inte kan vara senare!
Rosie fick därför enbart skritta runt på ridbanan och lite omkring anläggningen, för inne i ridhuset tänkte jag minsann inte rida. Skulle kännas jätte trist att skritta inomhus när man kan vara ute i en av höstens vackraste dagar.
 

My three shining stars

Efter en lång dag i stallet med Tindra, Arnold och Rosie så kan jag nu lägga mig och sova gott.
Alla tre har vart så duktiga!
Tindra fick jogga lite på ridbanan och skötte sig exemplariskt. Joggade på i en stadig lite längre form.
Rosie fick sig en mysig skogstur tillsammans med min kompis och hennes pålle. Var så modig och visade att hon allt klarar att gå förbi små lurviga kalvar som står och äter i hagen intill vägen. Så himla lugn och go!
För Arnolds del blev det ett kortare tömkörningspass i ridhuset idag med.
Dock denna gång så släppte jag allt som har med mina egna krav på honom och började i det svårare varvet.
Trots små missförstånd och att han fick sig en tillsägelse att han skulle skärpa sig, så var han jätte duktig!
Blev lite miljöträning också när en kom in och körde med två hästar och en vagn i ridhuset. Arnold blev dock lite nervös och behövde bajsa ett antal gånger, han trodde väl att han skulle behöva bli utsatt för den vagnen sen.
Men annars var han lugn och försökte fokusera på mig även om han kikade en hel del på vagnen med, vilket jag inte klandrar honom för. Men det var en mycket lättad kille som fick komma in i sin box och äta sen.
 

Make me your best friend

Gjorde en session i förmiddags med en liten hund. Hon sa så fina saker när hon berättade om varje familjemedlem i hennes familj. Det var så vackert gjort tycker jag!
 
"Era viljor handlar ofta om måsten och mål att sträva mot. Glöm mig inte bland alla dessa måsten och mål. Varje stund tillsammans skall vara en värdefull tid vi skall minnas."
 
"Självklart har ni och även jag mina brister men ingen skulle uppnå en perfektion utan brister. Det gäller bara att uppnå meningen bakom dessa brister och sen genom medvetenheten komma över dessa brister. Den känslan man sen kan kännna när man övervunnit sina brister eller misstag känns i hela kroppen som en ren lycka och lättnad."
 

I walk to remember

Var ute på en så himla mysig skrittur i skogen med Rosie i höstsolen igår. Älskar verkligen att kunna vara ledig på dagarna när andra människor jobbar eller går i skolan. Man uppskattar sin ledighet på ett helt annat sätt.
 
Tömkörde Arnold en liten stund med. Gick med ett leende på läpparna väldigt många gånger och blev så himla sugen på att vilja köra honom med vagn. Bara jag och min vän ute i skogen. Tänk vad mysigt!
Dock fick det ett tråkigare slut, då jag skulle byta till det jobbigare varvet, för han ville inte ställa igen där och blev allmänt väldigt ofokuserad plus att jag blev trött efter all telepati som vi använt oss av i det andra varvet.
Så kom frustrationen inombords och då var det lika bra att avsluta. Så vi gav oss där.
Känns meningslöst att ens försöka göra något när tålamodet försvunnit för det skulle ändå inte blivit bra.
 
Telepatin funkade annars mycket bra när det gällde att visa honom vägen dit han skulle gå, och kunde även stundvis påverka arbetet från hans bakben. Men vet inte om det var att han inte hade orken som gjorde att han inte ville jobba igenom sig helt. Och ibland blev jag lite tankspridd och otydligt vilket ledde till att han stannade upp och fick mig att vakna till lite om vad jag gjorde. Vilket var bra faktiskt. Inget samarbete blir fulländat om man inte kan hjälpas åt!
 

Being the one I am

Haft en så mysig dag i stallet tillsammans med hästarna!
Var ute och lunkade en sväng med Rosie och pysslade lite med henne. Därefter fick Arnold komma ut i skogen en sväng han också. Glatt gick han bakom mig hela vägen tills det att vi skulle vända hemåt.
För då ville han gå först istället och få leda. Vilket han fick samtidigt som jag enbart höll i änden på tygeln och följde honom längst med skogsvägen. Han verkade tycka att det var spännande och roligt att för en gångs skull få gå först och inte bara bredvid eller bakom. För man ska ju ha full koll om man går först, haha.
 
Känns så himla härligt att kunna både se och känna hur vår kommunikation verkligen har blommat upp. Just när det kommer till stunder som dessa, man måste kunna ge och ta i en vänskap. Ibland får man följa - ibland får man leda. Det är bara att jag ska kunna släppa behovet av att ha kontroll hela tiden, vilket vi människor har när vi handskas med hästarna. Och klart det är stora djur så för våran säkerhet så kanske det krävs att man måste ha ständig kontroll, främst om man inte har någon vidare kommunikation med sin häst. Men jag anser inte att man ska behöva ha en ständig kontroll egentligen även om även jag fortfarande ofta vill ha det.
Men vi jobbar på det! Arnold ger mig chansen att lära om att släppa taget om kontrollen stundvis och jag hoppas att jag en dag ska ha en så god kommunikation med en häst att jag kan släppa den och enbart följa känslan i vår vänskap. Om det så är med Arnold eller någon annan häst.
 
Efter Arnold så blev det Tindras tur att få komma ut och sträcka på benen lite samt bli lite ompysslad.
Lika glad hon över att få komma ut lite.
Insåg verkligen idag när jag var ute och promenerade att ingen människa kommer nånsin kunna ersätta den lycka som hästarna får mig att känna!
 

FLy me to heaven if you can

Resultatet av nattens småpill blev en film med mig och Arnold. Tycker den blev rätt fin och älskar musiken!
 

There can be miracle if you believe

Suttit in i småtimmarna och pillat lite med en ny film. Hittat så mycket fin musik som jag inte hört förr, vilket väckte lusten av att skapa nya filmer igen. Kändes mysigt att sitta och pilla med olika klipp, som man filmat lite då och då, i mörkret till denna rogivande musik.

You light up my world

Blir så glad över hur goa Arnold och Rosie är och att jag kan spendera varje dag med dessa underbara hästar!
Rosie skall sättas igång nu så har fått ett 5 veckors igångsättnings schema av veterinären nu. Vi har några mysiga promenader framför oss innan jag skall upp på hennes rygg igen.
Tömkörde Arnold i lördags kväll, han var lite laddad i ena varvet och reagerade väldigt starkt på framåthjälperna. Men i det andra varvet var han sitt vanliga ambitiösa jag och jobbade på super bra!
 
Igår fick jag även tagit några fina höstbilder på Rosie. Fina tjejen!
  

RSS 2.0