No one deserv living without a friend

Efter ett kort besök på vårdcentralen och en smått chockad läkare så insåg dom att det var halsfluss jag fått och går nu på pencillin i hopp om att denna kuren ska göra min hals 100 % återställd.
Men i tankarna befinner jag mig mitt i en dröm på en gård ute i skogen tillsammans med djuren som ligger nära i hjärtat.
Tänker fortsätta att drömma mig bort denna fredagkväll framför tvn och ladda för en ny och bättre dag imorgon.

I wish you could see me

2 dagar det var så länge jag klarade av att sitta hemma och inte gå utanför dörren.
Kände mig någorlunda bättre i förmiddags så drog på mig raggsockar, underställ och diverse varma kläder beredd på den isande vinden som var utanför.
Har även fallit små snöflingor lite då och då under hela dagen. Så mysigt!
Kan inte säga annat än att det var sjukt härligt att få spendera lite tid både med Tindra och Arnold!
 
Dock får jag nu såhär i efterhand lida för att jag begav mig ut i vinterkylan. Så imon blir det jag som sätter mig på vårdcentralen i hopp om att få lite pencillin eller något annat som kan hjälpa mig på bättringsvägen.
Jag som egentligen inte alls har många dagar kvar som jag kan vara sjuk, måste ju till skolan redan på måndag..

Some words from my dear friend part 2

"Liksom jag skulle kunna rabbla om era brister i oendlig tid men då skulle jag nog somna tillslut av tristessen. Därför väljer jag nu att byta ämne.
Solen gör mig lycklig vilket ger en kärleksådra vibrationer i min kropp av kärlek och solsken. Faktiskt borde du själv hoppa på vägen dit du hoppas hamna på igen. En dag når du målen kring ditt liv och jag målen om mitt liv. Däremot bör vi tänka oss för när det gäller andra människor och deras lättpåverkade val.
 
Följ ditt hjärta dit de vill att du ska färdas så hoppar jag på min väg dit till platsen vi kommer korsa samtidigt igen."
 
Detta var allt ifrån Bosse denna gång. En av de mest klokaste ponnyer som jag fått chansen att lära känna!

Some words from my dear friend part 1

"Jag lever livet i genom stunder av lycka härifrån då jag skulle bli av med mig själv annars. Det blir bra av tanken med att allt ordnar sig tillslut. Jag hoppas det i alla fall.
Jag ger mig själv en uppskattning över vad jag har blivit och vart. För jag visste att jag en dag skulle finna min plats bland människorna med. Jag vet inte om det har med mitt inre att göra, förhoppningsvis gör detta att jag kan leva gott i frid med omgivande människor och hästar och främst med mig själv.
Tillbaka vill jag ju kunna fara ibland men samtidigt fanns det väl med en mening kring varför jag skickades hit.
Häromkring visste jag då att jag blivit flyttad i brist på mitt sätt att acceptera människornas respektlösa befinnelse och sätt att med oss vara.
 
Varför finns det tid för kärleken men inte respekten som förr.
Varför skall jag bara acceptera hur jag blir behandlad medans människon inte gör det tillbaka.
Varför måste jag vara den du alltid kan få landa på när du tror dig flyga fram medans jag själv får vara ensam de stunder då jag blir extra glad och vill dela min glädje.
Varför måste jag tiga omkring ilska medans du kan få göra av med din hur som helst.
Jag vill veta detta. Vad gör människan värd respekten från omgivande mer än för oss hästar.
Varför skulle ni aldrig vilja förstå skillnaden mellan att känna kärleken och att kunna dela med sig av den.
Jag undrar om de skulle betyda någonting för er om sanningen bakom alla våra sätt att agera skulle visa upp sig. Annars kan ni ju fortsätta leva med era egna lögner, konstant förnekande av vad som stämmer egentligen och förståss tänka ut bästa sätt att själv lyckas bli bäst och störst i eran värld."
Var så härligt att få prata med honom igen! Varje gång man gör det så inser man hur mycket man saknat de.
Men nu tänker jag slå mig ner i soffan till Bonde söker fru.

Someone said christmas?

Sitter ensam hemma i mörkret och fixar med några av årets julklappar samtidigt som julmusik spelas från högtalarna. Nu börjar även jag få lite julkänslor även om det har kännts så långt borta med allt som har med jul och göra tidigare. Detsamma gäller idéer till årets julklappar.
Jag försöker alltid att göra något eget eller mer personligt till så många jag kan, det är alltid så mycket roligare att kunna ge något som man pysslat med ett tag istället för något som man bara gått och köpt. Sen är det alltid lika roligt också att se reaktionerna när dom ser vad det är i paketen, för de senaste åren har jag ansträngt mig lite extra genom att göra personliga fotoböcker osv. Vilket jag skarpt rekomenderar till er som inte vet vad ni ska hitta på till era släktingar i år!
Skratt, minnen och glädjetårar har vart lite av reaktionerna de senaste åren. Att kunna glädja eller beröra någon som står en nära gör hela julen så mycket mer värdefull.
Men häromdagen ploppade en julklapps idé upp i huvudet och den håller jag nog fast vi att skapa. Mottot "allt löser sig med tiden" som jag alltid brukar leva efter stämmer alltid väldigt bra in på mitt liv!

Wish I could be that lucky one

"Jag behöver en vän genom livet som jag trivs och kan finna en trygghet ständigt med.
Jag vill leva med ro i lugnet, simma med flocken.
Alltså stå i ständig frid med min kropp och mitt huvud.
Kunna ha tillit till omgivingen som breds ut omkring min kropp."

Trying to recall

En svullen hals, en febrig kropp och en livlös Emelie. Det är lite så jag känner just nu faktiskt.
Rätt sjukt hur ofta jag legat sjuk denna hösten, men det kanske är min kropps sätt att kräva vila vad vet jag?
Hur som helst så ligger jag mest på soffan hela dagarna och försöker att bli frisk. Känns så motigt att bara ligga och "slösa" tid, när jag egentligen har massor med jobb och plugg som väntar på mig. Plus att jag vill kunna både vara med Arnold, träna och ta mig ut i skogen för att finna lite inspiration i livet igen.
Antar att all denna sjuka gör att livet känns väldigt inspiration löst och tråkigt. Men jag lär ju samtidigt uppskatta att vara frisk desto mer efter detta. Så om ni undrar varför jag inte svarat på era mejl eller uppdaterat här så vet ni nu vart jag har befunnit mig.

Let me help you

Finns det något härligare än att se en harmonisk hästflock?

Walking on clouds

Har så mycket nu och sprudlande energi i kroppen av glädje så jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.
Borde ligga och sova eftersom att jag ska upp och jobba ett långt pass inatt, men med all denna glädje som bubblar så känns det näst intill omöjligt.

I walk to remember you

Ikväll lämnar jag min lugna bubbla hemma för att spendera natten ute på Göteborgs gator bland dunkande musik, vänner och alkohol. Ibland kommer dagar då man behöver en kontrast i livet för att sedan uppskatta vardagen man annars lever i. Idag är verkligen en sån dag.
Så jag hoppas att ni har en härlig fortsatt fredag och njuter av denna kalla höstdag för det gör jag innerst inne!

I will lend you my knowledge

Jag tror aldrig att jag kommer kunna förstå hur trångsynta och "igen bommade" vissa människor är.
Tänk hur mycket man förlorar och går miste om!
Jag kan inte heller förstå vad som skadar att vara öppensinnad?
Ens egna ego? Men vad har jag för nytta av att ha ett stort ego?
Jag kan tänka mer på mig själv, men förlora desto mer av mina vänner och min omgivning.
 
Man kan inte låta bli att bli riktigt ledsen när man ser hur vissa människor verkligen är så långt ifrån öppensinnade som dom kan bli. Allt som har med respekt, medkänsla och nyfikenhet till lärdom är som spårlöst borta.
Men det som är mest tragiskt med detta är nog att det finns djur vars människor är såhär och som tvingas leva med dessa människor och stå ut med hur dom beter sig utan att antingen våga eller kunna säga ifrån.
 
Ibland förstår jag inte hur vissa djur kan vara så enormt snälla och tålmodiga, men får däremot en desto större förståelse till de djur som protesterar och markerar sina gränser.
 

I will guide you through life

Take my hand
And follow me
I'll show you my dreams
Where I live
Where I think
Where I live my dreams
 
You will see a dream world
Which gives you an insight into my soul
Close your eyes
I lend you mine
See the world through my eyes ♥

I will help you through it

Huset har fyllts med lukten av nybakta lussekatter. Luktar så himla gott och juligt, synd bara att jag inte kan äta dom. Men det kanske är tur egentligen, för annars hade dom väl vart slut inom närmsta veckan. hehe.
 
Undersökningen av Arnold gick bra och tog inte speciellt lång tid. Han har tre stycken låsningar i ryggen, en primär och två sekundära. Vilket påverkar honom så han kan inte arbeta på från bak i höger varv. Fick även känna skillnaden på höger och vänster sida muskulärt och det var en rätt stor skillnad faktiskt. 
Så nu blir det till att göra några övningar från marken med honom två gånger om dagen och så får vi hoppas att han slipper gå lektioner under tiden (önsketänkande) och hoppas att låsningarna släpper så att han blir bättre igen.

Dancing in the dark

Är det bara jag som tycker hösten är så himla mysig med allt mörker, när man måste dra på sig raggsockar, när man kan tända massor med ljus och bara ha det riktigt mysigt?
Det enda jag längtar efter på dagarna är att det skall bli mörkt så att man kan få den där riktigt mysiga höstkänslan i kroppen igen. Men man ska väl uppskatta ljuset med under de timmarna som nu är ljusa, annars hade jag ju inte kunnat fota något. Hehe.

Keep your heart near by

Startade denna gråa tisdagmorgon med att tända ljus, sätta på en julfilm och äta en extra god frukost.
Super mysigt!
Nu blir det att byta om och sedan åka till stallet. Min farmor som är sjukgymnast skall komma på besök och undersöka Arnold. Ska bli riktigt spännande och hoppas att hon hittar något som kan vara orsaken till varför han beter sig om han gör med ryttare.
Håll tummar och tår för oss!

My old little friend

Fick en sån stark lust att prata med Bosse i morse.
Det var ju på tok för länge sen som jag pratade med honom!
Dock ville han inte riktigt prata just då, men jag kan säga att han just nu lever livet.
Det var de han sa och jag kunde inte bli annat än glad över att han lät väldigt upprymd över detta.
 
Får sätta mig och prata med honom med honom en annan dag för jag vill höra mer om hur han har det och vad som hänt sen sist vi pratade.
För er som kanske inte hängt med i vem denna ponnyn är eller vad han vart med om kan gå in och läsa på denna bloggen www.listentomywords.blogg.se så kan ni läsa lite om vad han fått uppleva detta året.
Från att ha varit en sprallig liten fölunge i Holland, till att bli en förvirrad unghäst, komma till hästhandlare i Sverige, sedan till ridskola, vara med i tv, sedan tillbaka till ridskola för att sedan bli skickad till Tyskland.
Rätt tufft liv för en ponny på endast 12 år måste jag säga!

I want to guide you through life

Pratade med en av privathästarna som står på ridskolan där jag håller till.
Jag anade faktiskt lite hur han skulle vara att prata med och han var verkligen en godhjärtad pojke.
 
"Jag vill veta mer om hennes liv. Se till att hon vill öppna sig mer emot mig för jag vill veta och lyssna på hennes berättelser. Ihop med min trygga famn av kärlek som väntar på att få omfamna någons hjärta så kan jag hjälpa henne mer än vad hon tror, igenom bara omtanke."
 
"För mig är vänskapen som skapas med mina människor väldigt viktig. Ingen i min omgivning skall tas för givet eller förslumpas bort. Alla behöver vi närhet och kärlek minst lika mycket och ofta."
 

Following my way of life

Trots att jag fortfarande mest åker med i vardagen just nu.
Gör det som behöver göras men inte så mycket mer, så kan jag inte låta bli att ibland ändå känna en liten lycka bubbla i kroppen.
Inte för att jag upplevt något speciellt eller att något speciellt skall hända. Men när jag tänker på den människa som jag blivit och är så blir jag lycklig. Trots att jag som vilket annan människa som helst har dagar då man helst bara vill gå under jorden, så är jag tacksam.
För det är tack vare djuren och skogens djupa visdomar som jag är den människa som jag nu är.
Det glädjer mig något enormt!
Tyvärr kan jag säga att vissa djurägare som jag kommit i kontakt med genom djurkommunikationen har lyckats dra ner min glädje något enormt genom att överösa mig med sina negativa energier. Vilket är så tråkigt, men vissa människor lever genom att dra ner andra. Det är ju bara så.
Men jag tänker fortsätta vara samma lättsamma, öppensinnade  och glada människa trots allt.
 
Nu tänker jag gå och ladda upp inför en ny vecka med skola och jobb. Och hoppas innerligt att både min fot och hals ska bli bättre.
~ Det är de små sakerna i livet som gör det värdefullt ~

All I need is a friend that say that everything is gonna be alright

Var i stallet och skulle motionera en av lektionshästarna.
Då jag aldrig har pysslat eller ridit denna lilla kille så hade jag ingen direkt uppfattning om hur han var mer än de som människor sa om honom. Vilket var att han bockade av människor.
Kändes inte så roande och nu i efterhand tackar jag innerligt för mina säkerhetsvarningar som jag har i huvudet.
För om jag hade ridit ut själv i skogen på en 5 årig häst som inte vart ute själv mer än en gång tidigare, när han har massor med överskottsenergi så är jag tveksam på hur levande jag hade vart när vi kommit tillbaka.
Så tog beslutet att lina honom i ena paddocken istället.
Vilket dock blev att han stack iväg i full fart innan jag knappt hunnit få ut honom på linan. Och ett flertal gånger fick jag hålla emot allt vad mina muskler klarade, för att inte tappa honom och låta han dra iväg själv med en lina hängandes runt benen. Efter några försök att få honom att lugna ner sig så kände jag att det faktiskt inte var någon större mening med det hela.
Hästen var som i en bubbla och blev okontaktbar så fort han började springa, och exploderade för varje litet ljud som skulle få honom att gå framåt. Så istället för att riskera både att han skulle slita sig och skada sig eller att jag själv skulle bli skadad så avbröt jag det hela och vi gick in i stallet igen.
Det hade vart bättre att låta honom få springa av sig inne i ridhuset innan man börjar ens försöka sig på att arbeta med honom.
Mitt bland allt detta så kände jag bara hur mycket jag saknar att jobba med min fina Arnold! För även om vi hade våra duster då kommunikationen inte var bra så var det alltid lika kul när vi jobbade, just för att vi arbetade tillsammans och inte var för sig.
Drömmer fortfarande om att en dag få dela varje dag ensam tillsammans med min fina Arnold.
Ge han det liv och all den kärlek som han verkligen förtjänar att få.

Your secrets are lying safe in my heart

 

As long as you love me

Blev lite oplanerat en hel dag i stallet idag med.
Pysslat med Tindra, busat med henne i ridhuset och pillat med lite mockning osv.
Var ute en stund hos Arnold och hans hagkompis Finito också.
Goaste Arnold! Stod och små busade rätt länge, och det dröjde inte lång tid innan Arnold slängde ut tungan som har alltid gör när han leker med någon. Så charmig och söt så jag kunde inte låta bli att både stå med ett stort flin i ansiktet och samtidigt gapskratta.
Den lycka och glädje som man får tillsammans med hästarna gör verkligen att man får så mycket energi och glömmer allt annat som man gått och gruvat på.
Vad vore man utan dessa underbara vänner egentligen?
  

Getting my energy

Har fortfarande inte riktigt samlat mig från de beskedet jag fick av min läkare igår när jag var på sjukhuset.
Har en sån lycka inombords - som att jag går på moln.
Kanske just därför som jag gått större delen av denna dagen med ett stort leende på läpparna.
Alltid kan det ju glädja fler!
 
Har spenderat hela dagen i stallet tillsammans med Tindra, Arnold och lite vänner. Trots att det har vart kallt ute och man har frusit en hel del så har det ändå vart en riktigt härlig dag ute i solskenet. Var rätt behövligt att få en sån här härlig heldag i stallet, för det var på tok för länge sen! Dagarna har annars bara fyllts av arbete, pluggande och vilande. Så behövde fylla på med lite ny "hästenergi".

Make me try harder

"Jag ser alltid positiva och negativa saker runt omkring mitt liv. Men glädjen väger ju över allt negativt vilket gör mitt liv till en spännande och kul plats att leva bara."
 
"Vänskapsbanden i relation med andra är viktiga anser jag. Man måste både vilja göra saker med sin vän och somsagt inte påverkas av allting runt om oss."
 
Har suttit och pratat med en häst nu i eftermiddags. Hon var en väldigt glad tjej som sa det mesta riktat mot sin människa. Då det var de hon ansåg vara viktigt att få säga.
Hon var väldigt omtänksam när det gällde både hennes vänner och hennes människa. Ville alla väl, men hennes främsta önskan var att få uppleva saker och utvecklas med sin människa. Vilket glädje mig, det är alltid så himla roligt att prata med djur som verkligen vill och försöker att utvecklas tillsammans med sina människor.
Finns viljan där så är det enbart fantasin som sätter gränserna.

You make me smile through everything

Var i stallet i förmiddags och filmade till min kompis projektarbete. När vi filmade bland hagarna så kunde jag inte låta bli att gå in till min vita pojke som stod och kollade när vi höll på att filma.
Gud vad jag saknat att stå och mysa och busa med honom!
Kändes så himla härligt att få känna hans mjuka päls under fingrarna igen och lyckan jag gick därifrån med efteråt var obeskrivlig. Världens finaste Arnold ♥

Your soul fills me with knowledge

"Vinden i manen gör mig till en stark individ."
 
"Man blir vackrare om man utstrålar den renhet i blodet och själen som man står för. Det blir så äkta och sanningsfullt då. Jag gillar den människa som skall visa upp sig genom färgerna av renhet, mod och styrka."
 
"Tanken hoppas jag ibland stämmer med verkligheten men antar att jag ibland måste lära mig också att allt har sin tid och allt jag hoppas på inte behöver slå in för min lycka är en styrka jag alltid kan bära med mig."
 
Hästen jag pratade med förrut var väldigt intressant att lyssna på. Hela han utstrålade en sån styrka. Inte negativt utan en sån stor styrka i sig själv bara , som ett starkt självförtroende. Kände mig som ett litet barn som kollade upp på en gigantisk muskulös häst. Rätt häftig känsla faktiskt!
Trots att han bar på en sån inre styrka så blev han inte alls överlägsen i sitt sätt att säga saker, som en människa skulle ha blivit. Där ser man ännu en gång skillnaden i mental mognad bland hästar och människor.
Vilket gör att det alltid är så himla lärorikt att få höra på vad en häst har att berätta.
   

Another day with work

Det är måndag eftermiddag och ännu en ny vecka har startat.
Sovit borta inatt - skönt att få komma hemifrån lite och bara vara med en go vän.
Körde hem samtidigt som solen var påväg upp, var så fint bland ängarna och önskade verkligen att jag hade kameran med mig.
Fått masserat två kund och bokat in en ny tid till en av dom med.
Kändes riktigt bra! Satte mig och meditera en stund efteråt vilket resultera i att jag höll på att slumra till.
Men fick gjort en session därefter ändå trots att energinivån var väldigt låg.

We will be dancing even in the rain

Bjuder på några bilder från en av de dagarna då jag och fina Rosie var ute och traskade i höstsolen.
Har nog aldrig stött på en så snäll och godhjärtad häst förrut!

A million things can make me wonder

Friheten finns där din själ väljer att vila ♥
Bilden är förövrigt tagen precis när jag klivit upp ur sängen i morse efter att ha spenderat natten bland myllret av onyktra människor i Göteborg. Det är ett av de där tillfällen då jag blir så extremt blockerad mentalt, att kunna känna igen en kompis blir helt plötsligt så mycket svårare och att vara medveten om vad man gör blir ännu svårare. Fast det kanske är i detta fall bra att bli blockerad för att slippa ta upp de energier som folk bär på.
Men samtidigt blir det alltid lite jobbigt när man liksom tappar kontrollen över sig själv.
Och detta beror inte på alkoholen utan skulle även skett i nyktert tillstånd.
Men fick träffat flera jätte goa människor vilket gjorde att kvällen blev så grymt bra!
 
Så trots att jag egentligen trivs bäst tillsammans med djuren ute i naturen i min ensamhet så kommer det stunder då man även mår bra av att få komma ut och träffa lite människor. Just för att kunna känna på kontrasterna som blir.

When the dark rises I will be there


Not wasting my time

Efter 3 långa dagar i skolan fulla med massage av rygg, säte och ben så har denna dagen gått ut på att återhämta sig och göra så lite som möjligt. Vilket var både behövligt och oerhört skönt.
Spenderadet eftermiddagen liggandes i soffan till skenet av tända ljus och kollade på en bra film på datorn.
Så himla mysigt!

Think of me as the one you left behind

Ibland undrar jag hur hästar kan vara så enormt godhjärtade!
Så mycket som vi gör mot dem och utsätter dom för utan att dom stretar emot.
Satt och kollade på en lektion förrut för att se hur Arnold gick.
Då han börjat gå lektioner igen trots att han fortfarande inte är bekväm med en ryttare på ryggen.
Det var rätt hjärtskärande att se sin fina pojk gå där med korta spända steg, ryggen så sänkt som den kunnat bli och huvudet högt. Med en ryttare som var på tok för baktung för att det skulle vara bra för honom och som satt och gjorde en lättare form av sågrörelser med händerna. Det värsta anser jag nog var att om man hoppar upp på en häst som man vet är känslig för att ha någon på ryggen, så bör man väl kanske inte dunsa ner i sadeln?
 
Ingen är väl perfekt och inte jag heller. Men man borde öppna sina sinnen desto mer (vilken ett flertal djur som jag pratat med nämnt) och börja lyssna och tänka på hur det kan kännas för djuret. Kom och tänka på de när jag satt och kollade på när dom red, tänk att behöva först och främst orka bära upp sin egna kropp men sedan också med en sadel på några extra kilon plus en desto tyngre ryttare som sitter och skumpar mot ryggen.
Nog att hästar är starka men har man inte fått tillräckligt med muskler för att orka bära upp sig själv ordentligt under ett längre arbetspass så kanske det inte blir bättre av att få ett tyngre lass att behöva försöka bära upp.
Det är rätt intressant när man tänker på hur det vi människor anser vara en vardag och simpla saker kan vara så annorlunda för hur hästen upplever det.

I'm proud to say that I love you

Inga pengar, ingen tid och ingen människa kommer kunna ersätta glädjen av att ha en sån här fin vän.
Var ute och promenerade med en gammal vän förrut och kunde inte låta bli att ta vägen förbi stallet.
Bara att få se min fina vän stå där och glatt kolla på en gör mig helt varm i hjärtat.
Det finns de speciella vänner som vet hur man ska laga ett brustet hjärta ♥
 

Nothing last forever

Känner att jag verkligen tappat tilliten till mänskligheten..
Det finns ingen mening att säga något till nån för svaret man får lär ändå bestå av lögner.
Känns rätt tragiskt och hemskt att behöva skriva så men det är exakt så jag känner.
Så många människor lever på att skada andra människor både psykiskt och fysiskt.
Det är så sjukt och otroligt egentligen.
Jag förstår mig verkligen inte på det men man ska vara tacksam att jag kan umgås med djuren.
Där får man känna både kärlek och vänskap som man vet kommer ifrån hjärtat.

Wish you never left

Kan inte säga annat än att denna dagen har varit enormt tung!
Känner mig så enormt ledsen inombords av att ha blivit sårad.
Tänk hur känslig man är när man är kär, det är rätt sjukt hur sårad man kan bli.
 
Även om jag vet att allt som händer i livet sker av en mening och för att vi ska dra lärdomar av de, så känns vissa saker ändå så himla jobbiga i hjärtat!
Åkte till en mysig sjön, där jag satt i ett par timmar. Trots att det regnade nästintill hela tiden så spelade det ingen roll.
Kändes på något sätt skönt att bara sitta där ensam i regnet och låta tankarna få flöda fram. Försvann från nuet och levde in i en annan värld med drömmar och tankarna. Ibland känns ett liv i skogen enbart tillsammans med djur väldigt passande och lockande. Kunna försvinna från omvärlden.
Men samtidigt så vet jag att det aldrig kommer vara en lösning.
Men att få "tänka ut" i några timmar gjorde faktiskt så smärtan lättade lite.
Nu börjar mitt liv som kommer bestå av en lång väntan.
Känner att jag tar tag i ett livshandtag för en tid och bara försöker åka med i livet som just nu pågår.
 

I'm a surviver because of you

Trots knappt 4 timmars sömn så överlevde jag även detta årets halloweenövernattning i stallet!
Dock var man inte så pigg när klockan ringde vid halv 8 tiden på morgonen därefter.
Men ångrar inte en sekund av att jag gick upp så tidigt, för i stallet stod en morgonpigg kille och nyfiket undrade vad vi skulle hitta på såhär tidigt på dagen.
Tänkte att vi skulle gå en sväng ute som framskrittning när det ändå hade slutat regna, men vi kom inte långt försen himlen verkligen öppnade sig. Det bara forsade ner vatten över oss, så att snabbt bege sig in i ridhuset var vi väldigt överrens om.
Både igår och idag så stod ju tömkörning på schemat. Men det kändes som om vi fick börja om lite på ruta 1 eller 2.
Han var lätt stressig och började takta vid minsta rörelse från mig. Precis det som vi jobbat bort helt innan jag blev skadad. Så trist!
För det jag eftersträvar i tömkörningen är att han ska kunna arbeta på bra igenom hela kroppen med en harmoni. Inte vara varken seg eller stressad, utan kunna jobba i ett tempo som är bra för honom och samtidigt känna sig lugn inombords. Då jag märker direkt så fort han känner sig stressad eller osäker.
Emot slutet av dagens tömkörningspass så kändes det som om han släppte till lite och slappnade av på det sätt som han kunnat göra tidigare. Men han skulle behöva många dagars tömkörningsarbete för att komma dit han var innan. Men vi får väl se om det blir någon mer tömkörning, för nu skall han ridas av en annan tjej i några dagar.
Man kan väl säga att denna tid nu är avgörande för hur hans framtid kommer att se ut..

We all need a friend to rely on


It's the little things in life that makes it special

Packat väskan, fixat matsäck och letat fram filmer.
Nu vankas det halloweenövernattning i stallet med spökeri, mat och film.
Dock önskar jag att jag slapp sova över, då det jämt är mycket andliga aktiviteter uppe i stallet.
Blir rätt obehagligt på nätterna när det är så mycket och främst på grund av de oroliga energierna som rör sig där.
Men jag får se det positiva att jag kan spendera hela morgonen dagen efter med min fin pojk.
 

RSS 2.0